Tvistens missionshus och

Tvistens Frikyrkoförsamlings

historia

Församlingen

Församlingen bildades 1875 och är alltså mer än 130 år gammal! Från början hette den Lökaryds Fribaptistförsamling. 1958 ändrades namnet till Tvistens Fribaptistförsamling och efter bildandet av Nybygget d.v.s. det som sedan blev Evangeliska Frikyrkan bytte man på nytt namn och församlingen heter nu Tvistens Frikyrkoförsamling.

Församlingen i Tvisten har från början tillhört Fribaptistsamfundet. Det är ganska intressant att veta lite om rötterna. På 1800-talet skedde stora förändringar i Sverige. I boken ”Fribaptistsamfundet 100 år” skriver Ingemar Sollin: ”1810 hade vårt land 2 400 000 invånare. 1850 hade befolkningen växt till 3 500 000., en ökning med 45 % under 40 år” Det var främst bland de fattiga och obesuttna som ökningen ägde rum. Det ledde till en mycket utbredd fattigdom samtidigt som det laga skiftet genomfördes och sprängde sönder den gamla bygemenskapen genom att människor tvingades flytta ut från byarna. Även industrialismen gjorde sitt intåg. I kölvattnet till allt detta fanns två stora problem: fattigdom och alkoholism.”

Det är i denna situation som frikyrkorörelsen växer fram. 1848 ägde det första baptistiska dopet rum i Sverige varvid fem personer döptes i Vallersvik nere i Halland och landets första baptistförsamling bildades. På 1860-talet bröt en stor väckelse ut över hela landet.

1872 bildades Fribaptistsamfundet. Grunden var att ett antal församlingar som anslutit sig till predikanten Helge Åkessons tolkningar av vissa bibelställen.

Helge Åkesson föddes1831 i en liten by strax utanför Helsingborg. Från 19 till 24 års ålder (1850 – 1855) hade hans studerat framför allt teologi (vid Helsingborgs elementarskola?). Han lärde sig bland annat grekiska. Vid dessa studier kom han fram till att det fanns många, i hans tycke, tvivelaktigt översatta bibelställen. Han gjorde då en egen översättning, först av Nya Testamentet och något senare även av Gamla Testamentet. Denna bibelöversättning har uppfattats som mycket grundtexttrogen och den kom att användas som studiebibel långt in på nittonhundratalet.

1857 döptes Helge Åkesson och han verkade sedan som resepredikant runtom i landet, anställd av Svenska Baptistsamfundet. I några speciella trosfrågor (det gällde bland annat frågor om försoningen och de eviga straffen) blev det en brytning mellan honom och samfundet. När han sedan 1872 tillsammans med några andra uteslöts ur samfundet följde ett stort antal församlingar med och bildade då ett nytt samfund: Fribaptistsamfundet.

1888 fanns det 96 församlingar. 1901 hade antalet ökat till 123 församlingar med uppskattningsvis 5000 medlemmar. Under 1900-talet uppstod pingströrelsen och ett stort antal församlingar anslöt sig till denna. 1970 var medlemsantalet i samfundet cirka 1700.

1994 gick Fribaptistsamfundet samman med Helgelseförbundet. 1997 utvidgades gemenskapen genom att även Örebromissionen gick med. Så uppstod det som först kallades Nybygget, ett namn som 2002 ändrades till Evangeliska Frikyrkan, EFK.

På senare tid har det vuxit fram allt fler friskolor, bland annat med olika trossamfund som huvudmän. I Tvisten liksom i en del andra församlingar inrättades tidigt skolor för barnen. Skolan i Tvisten låg på gården hos Karl och Ida Gustavsson där Anders Gustafsson nu är ägare. Det berättas att lärarinnan fick gå till Möckleryd för att träffa kyrkoherden som efter kontroll gav henne goda vitsord. Skolgången var mycket kort; endast sex veckor! På denna tid hann man dock få en nödtorftig läs- och skrivkunskap.

Om församlingen finns naturligtvis mycket mer att säga. Inte minst om alla medlemmar som troget arbetat med olika uppgifter. Många kan nämnas, exempelvis August Månsson som var föreståndare för församlingen under många år, Gustaf Olausson som 1997 avgick som församlingsföreståndare efter 31 år i denna tjänst, Karl Hansson, Frithiof Säfström, Ester Hansson, Ingemar Sollin, Seth Månsson, Martha och Karl-Allan Thörnberg med flera.

Ernst Dahlbäck (far till vår tidigare medlem Ethel Sollin) har i en liten skrift berättat om hur han som ung predikant kom till östra Blekinge vintern 1916:

”I Tvisten kändes det öppet i mötena och det förnams att Gud verkade genom sin Ande på människorna. Det dröjde ej länge förrän en härlig väckelse bröt ut där i Torhamns socken. En kväll då vi hade möte i Korpakärr hos syster Helena Jansson, som då bodde där, fingo vi bedja för sex stycken som fingo frid med Gud. Stugorna där vi hade möten var ofta fyllda till bristningsgränsen. Ja, det blev så kvavt och varmt ibland att fotogenlamporna slocknade i brist på syre. Men Guds ande verkade och vi fingo bedja för frälsningssökande själar som gräto över sina synder.”

Lite längre fram berättar han även om hur det i samband med samma mötesserie anordnades en dopförrättning i Färsksjön som då var isbelagd. Man fick hugga upp en vak i isen. Därefter skedde dopförrättningen som omfattade sex personer. Dahlbäck var bekymrad för sin hälsa men trots nedkylningen klarade han och dopkandidaterna sig från sjukdom. Strax därpå fick man anordna en ny dopförrättning men då hade vaken frusit till och isen fick huggas upp på nytt!

1946 började man för första gången med ungdomsarbete då ungdomsklassen startade.

Den första september 1981 var det en milstolpe då församlingen för första gången anställde en pastor: Erling Wennerlund. Han arbetade i sju år fram till mars 1988 då Anders Truedsson tog vid. 1991 till 1996 var Karl-Allan Thörnberg pastor, januari 1996 till september 1997 Andreas Nordin, mellan februari 2004 och april 2013 Niclas Wikström. Från och med september 2013 arbetar Benny Julås som församlingens pastor på deltid.

Missionshuset

Tvistens missionshus började byggas 1909 och invigdes nyårsdagen 1910.

Byggnaden bestod från början av en större samlingssal med plats för 150 och en mindre sal med plats för 40 personer. Möjligen fanns det även från början ett litet kök i den sydvästra delen. Ytterväggarna bestod av liggande panel. På framsidan fanns en farstu. Till vänster om denna sågs två fönster i den större samlingssalen och till höger ett i den lilla. I det sydöstra hörnet fanns ett litet rum alternativt ett kök. Från detta fanns en dörr som ledde ut på södra långsidan av byggnaden.

Tomten på 5 034 m2 skänktes 1909 till församlingen av lantbrukare Johan Svensson, Lökaryd. Denne var farfar till församlingens förre och nuvarande medlemmar: Sven, Henrik och Yngve Andersson. Ett gåvobrev från Anders Johan Svensson och Elin Svensson upprättades 16 juni 1925. Det mottogs av församlingen enligt ett församlingsprotokoll den 23 augusti samma år. Den 28 augusti 1925 avstyckades tomten av distriktslantmätaren Walter Raquette och fick beteckningen Lökaryd 1:8.  Kostnaden för avstyckningen var 51.05 kr varav själva avstyckningen kostade 26.95 kr. Ansökan om lagfart avslogs emellertid när den behandlades vid lagtima Vårtinget med Östra härad på tingsstället i Lyckeby den 9 februari 1926. I sitt beslut skrev man: ”Enär i ärendet icke visats, att Fribaptistsamfundet i Torhamns socken kan förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, varder ansökningen av Häradsrätten avslagen”. Gåvobrevet förnyades 11 maj 1936. En ny ansökan om lagfart lämnades in men ärendet blev först uppskjutet. Den 1 juli detta år fick man så äntligen lagfart för fastigheten.

Redan 1919 gjordes en om- eller tillbyggnad. Möjligen var det detta år som missionshuset förlängdes genom en tillbyggnad av den östra gaveln. På senare tagna kort kan man se att utbyggnaden markeras av en vertikal bräda. På tillbyggnadens norra sida tillkom ytterligare ett fönster varvid det fanns tre fönster in mot den större samlingssalen.

1947 beskrevs fastigheten i verket: ”Sveriges bebyggelse” som gavs ut av Bokförlaget Hermes aktiebolag.  Ett foto visar hur missionshuset såg ut på den tiden. Man ser de tre fönstren i själva kyrksalen till vänster och längst till höger fönstret i lilla salen. Mellan dem ser man en farstu som senare revs.

1958 renoverades missionshuset invändigt. Man satte in dubbelkopplade fönster, satte Fibrex (porös masonit) på väggar och i tak, bytte armatur, satte in en fläkt och en oljekamin. Kostnaden för allt beräknades till ca 4 200 kronor. Man köpte även in nya bänkar.

1959 byggdes missionshuset åter ut när man efter ett förslag från Karl Hansson byggde ut det lilla köket till den yta det har idag.

1970 satte man in en elspis i köket och el-element i lilla salen till en kostnad av 1050 kronor!

1972 tillsatte man en kommitté för att utreda frågan om indragning av vatten. I ett protokoll från juni 1972 står det: ”och kommittén fick i uppdrag att anlita en slagruteman!” med sekreterarens formulering.

1975 installerade ”Bergs Elektriska, Jämjö” elvärme till en kostnad av 3 500 kronor.

1977 föreslog Karl Hansson att man skulle utreda en ombyggnad av kapprum och toaletter. Man beslöt även att undersöka en eventuell utbyggnad av lokaler för ungdomsverksamhet och servering. Gösta Cederholm, Lyckeby, gjorde ritningar. Man beräknade kostnaden till cirka 100 000 kronor varav byggmaterial från Jämjö Trä stod för 25 600 och kostnaden för sanitet 15 – 20 000 kronor.

Församlingen fick 20 000 kronor i statsbidrag till bygget, från Fribaptistsamfundet fick man 10 000 kronor och från Sveriges Frikyrkoråd 32 000 varför egeninsatsen blev cirka 38 000 kronor.

Sommaren 1978 satte man igång med Sven Skytt och Karl-Allan Thörnberg som snickare och byggledare.

År 1988 föreslog Hans-Erik Månsson att man skulle bygga ut estraden. Gösta Cederholm gjorde en skiss och en kommitté bestående av Gustaf Olausson, Sven Andersson och Hans-Erik Månsson tillsattes. Ritningar gjordes upp där man byggde ut en estrad på missionshusets östra gavel samtidigt som förrådet innanför serveringslokalen byggdes ut och gjordes om till ett lekrum för barnen. I juni 1988 började man spränga för grunden. Invigningen skedde på nyåret 1989 och då sattes även korset upp i fonden. Det är tillverkat och skänkt av Karl-Allan Thörnberg.

1990 borrades en brunn på baksidan av missionshuset och i protokollet står det att den gav hela 18 000 timliter!

1994 beslöt man att utreda en eventuell ny och ganska stor utbyggnad av missionshuset. En kommitté tillsattes och Sören Henriksson i Huskvarna gjorde upp ett ritningsförslag på en omfattande tillbyggnad. I april 1995 konstaterar man att tillbyggnaden kostnadsberäknats till 680 000 kronor inklusive arbete och material. Detta ansågs vara mer än församlingen skulle klara av och man beslöt att lägga planerna på is.

Sommaren 2005 påbörjades en ny, men mindre, utbyggnad. Den gamla hallen byggdes ut med en större entré. En handikapptoalett placerades där klädhyllorna tidigare fanns. En av de gamla toaletterna gjordes om till ett städrum och en ny trappa samt ramp med tillhörande markarbeten anlades. Ovanför entrédörrarna placerades en vacker skylt som på kvällarna är belyst och ger hela entrén ett ljust och inbjudande intryck. Ett nytt plåttak och en fullständig ommålning av hela missionshuset fullbordade arbetet.

Hösten 2009 erbjöd sig Evald Månsson att ta sig an att iordningsställa baksidan av tomten. I stället för sankmark, träd och sly har vi fått en stor stenbelagd uteplats med planteringar och en stor gräsyta med lekanordningar för barnen. Evald har vidare installerat utebelysning, tillverkat och ställt ut fina bänkar, satt upp ett solur mm. Bilparkeringen har också gjorts om och grusats upp. En mycket värdefull insats gjordes av Gunnar Olsson, Binga, som ställde upp med sin grävare och arbetade många timmar helt ideellt.

I oktober 2015 återinvigdes Missionshuset efter en mycket omfattande renovering. Golvet i stora salen byttes mot en gjuten betongplatta med parkett i ek. Väggar rätades upp och tilläggsisolerades. Samtliga fönster byttes ut. Ett nytt mixerbord i ek tillverkades av Pontus Gunnarsson och nya högtalare anskaffades.

Serveringsrummer renoverades med byte av fönster, ny färg, nya tapeter och nytt golv av ekparkett i nivå med stora salens. En altandörr sattes in mot baksidans trädgård.

Köket har även byggts om. Den gamla trappan till vinden har ersatts av en utfällbar lucka. Ett nytt golv har lagts inklusive laminatparkett. Väggar och tak har tilläggsisolerat. Fönster har bytts och placerats om. Ny skåpsinredning liksom nya spisar, kylar och frys har tillkommit. Serveringsluckan har försetts med eldriven lucka.

Hur ser framtiden ut?

Så har åren gått. Fortfarande 2017, efter nästan etthundrafyrtio år, finns församlingen och missionshuset kvar.

Ett nytt stort arbete har påbörjats 2016 genom att ett intilligande markområde rensats på träd och sly. Tanken är att anlägga ett par boulebanor samt att skapa en ny tältplats med parkering.

Som man förstår av det som skett de senaste åren vill vi fortsätta att arbeta på den här platsen. Vi tror på framtiden och hoppas att arbetet ska få vara till glädje för människor runtomkring.